Även i boken "Det farliga Sverige" går det inte att ta miste på att Dick njuter av att få namedroppa alla grova brottslingar han känner.
Sen blir jag tokig på att han i boken lägger fram "sanningar" utan att på något sätt belägga dem. Akademikern i mig får rysningar av sånt. Boken hade mått bra av en fotnot, eller hundra.