Kall som graven

Har nu gett Peter Robinson en andra chans och läst "Kall som graven".
Den var bättre än "En ovanligt torr sommar", som var den första boken av Peter Robinson som jag läste.
Kommer absolut att läsa fler böcker av honom.

Mig äger ingen

Vart helt tagen första gången jag läste "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg.  Jag både skrattade och grät.

Fast jag har sett både filmatiseringen och en teateruppsättning av boken blev jag lika rörd när jag läste den en andra gång.

Man kan tycka vad man vill om Åsa Linderborgs politiska åsikter men hon har onekligen skrivit en modern klassiker.

Jag kan verkligen förstå att Göran Hägg har med den i "1001 böcker du måste läsa innan du dör".

Stina om Stina

Boken "Stina om Stina och konsten att intervjua" är intressant och lättläst.

Är man intresserad av journalistik får man en del tips och råd.

Jag kommer aldrig mer att se på en intervju på samma sätt igen utan kommer att analysera den grundligt.

Rör inte mitt mord

Hade inte speciellt höga förväntningar på Lars Forsbergs kriminalkomedi "Rör inte mitt mord" men det visade sig vara en trevlig läsupplevelse.

Och boken har varit ett bra sällskap på tunnelbanan.

Färjan

Mats Strandbergs bok "Färjan" är en helt okej skräckroman.

Den är inte så rafflande att jag sträckläste den men när jag läste så tyckte jag att det var spännande att följa människorna ombord på Baltic Charisma.

Och jag kommer nog aldrig att se på Finlandsfärjorna på samma sätt igen.

Gossip Girl - Ni vet att ni älskar mig.

Nu har jag läst den andra boken i Gossip girl-serien.

Den var väldigt lik första boken och ett trevligt tidsfördriv.

Kalla fakta!

Är fortfarande upprörd efter gårdagens Kalla fakta om hatet mot samerna.
Jag är dock inte förvånad, det är så det ser ut där uppe. Insnöat, iskallt och stenhårt.

Folk skrattade åt mig när jag sa att filmen "Jägarna" kändes verklighetstroget men jag står fortfarande fast vid det och nästan 20 år senare är det fortfarande laglöst i visa byar i Norrbotten.

Många undrar hur jag kan bo i Järvaområdet och säger att de invandrartäta förorterna är "no go-zoner". Men jag har aldrig känt mig otrygg i Stockholms nordvästra förorter.
Däremot finns det byar i Gällivare kommun dit jag inte skulle åka. I alla fall inte utan skottsäker väst och hjälm.

Som en i praktiken ingift same blir jag givetvis ledsen och berövad över hatet och fördomarna mot samerna. Det är inte konstigt att många samer flyttar till Stockholm och ogärna säger att de är samer.

Eftersom min dröm är att jobba med utredningar, gärna offentliga och gärna av brott, blir jag irriterad över att jag inte kan få något jobb medan en sån som Eva Sjöström sitter och lyfter lön hos polisen. Tror dock inte hon är ensam utan det verkar snarare var en kultur hos polisen i Gällivare att man struntar i att utreda renstölder.

 Jag vill egentligen inte flytta tillbaka till Gällivare men om jag får ett tillräckligt intressant jobb med en tillräckligt hög lön så kan jag tänka mig att fundera på saken.

Så polisen ge mig ett erbjudande som jag inte kan tack nej till så ska vi se om jag inte kan få ordning på polisen i Gällivare.

Public service?

Varför lägger SVT partiledardebatten samtidigt som den populära serien "Bron"?

Skulle ju gärna vilja se båda direkt.
Och de som bara är lite intresserade av politik kommer ju att välja att titta på "Bron" och strunta i debatten.
Vilket i alla fall jag tycker är synd. 

Självkänsla nu

Läser självhjälpsböcker ibland men de brukar dock aldrig ge mig något, är kanske för trasig inombords.

Inte heller Mia Törnbloms bok "Självkänsla nu!" gav mig någon större hjälp.
Men eftersom Mia Törnbloms liv i perioder verkar ha varit betydligt värre än mitt så gav boken mig ändå hopp.

Skönt med en coach som verkar ha levt ett tufft liv och tagit sig upp.

Femtio nyanser av mörker

Har nu läst del två av EL James historia om Anastasia Steele och Christian Grey.

Boken "Femtio nyanser av mörker" var inget litterärt mästerverk men bättre än "Femtio nyanser av honom", första boken i serien.
Men eftersom den slutar med en liten cliffhanger så kommer jag nog läsa den tredje boken i serien också. 

Främlingen

Gillade verkligen Albert Camus bok "Främlingen" när jag läste den på gymnasiet.
Har nu läst om den. Blev inte riktigt lika berörd men tycker fortfarande att det är en lysande bok.

Framförallt inledningen är briljant och gör en verkligen intresserad av att läsa vidare:
"I dag dog mamma. Eller kanske i går; jag vet inte. Jag fick telegram från ålderdomshemmet: "Eder moder avliden. Begravning i morgon. Varmaste deltagande." Det säger ingenting. Det var kanske i går." 

Rekommenderar verkligen alla som inte läst "Främlingen" att göra det. Och för alla som vill ta sig an så kallade klassiker är det en bra bok att börja med. Den är väldigt lättillgänglig.