Såg OS-invigningen och blev faktiskt taggad att följa tävlingarna. Intresset har känts så där efter all doping och annan skit. Men i morgon kommer jag att sitta i soffan och skrika när Charlotte Kalla åker.
Invigningen var förövrigt en värdig tillställning. Det kändes fint att Nord- och Sydkorea tågade in under enad flagg. Jag gör mig inga illusioner om att det gemensamma intågandet kommer få någon större betydelse för världspolitiken men det kändes ändå som ett steg i rätt riktning och gav mig lite hopp om mänskligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar